Meny - Vår by

Länkar

Information

Ansvarig utgivare är Mörttjärns Byaförening

Visa Mörttjärn på Kartan.

Förnlämningar

Första bebyggelsen
Under åren 1997-2002 pågick ett projekt för att inventera och kartlägga Malåbygdens kulturlämningar. Projektet var ett samarbete mellan Skogsvårdsstyrelsen, Länsmuseet, Riksantikvariatet med flera.

Vid inventeringen hittades i området runt Mörttjärn och söder om Skellefteälven bland annat ett stort antal fångstgropar samt en ovanligt stor boplatsvall.

boplatsen

Boplatsen som ligger mellan Storvisttjärnen och Skellefteälven beräknas vara 5000-6000 år gammal. Boplatsvallen är en av de största som överhuvudtaget hittats, den har ett yttermått av 35x22 meter och är ungefär en meter djup. Tidigare är enbart en lokal med boplatsvallar känd utefter Skellefteälven. Den ligger i Svanfors, Norsjö och består av två boplatsvallar som är 15x13 och 14x19 meter stora.
En liten bit ifrån boplatsvallen nära Mörttjärn finns ett fångstgropsystem som använts för att fånga större djur som älg i. I älven och i tjärnen intill har man kunnat fiska och fånga flodmusslor. Man har även bedrivit jakt på fågel och annat småvilt.
Rödockra som hittats på boplatsen, har använts som färgningsmedel till tex. kläder, redskap, kroppsmålningar, hällmålningar med mera.
Dessutom hittades skörbränd sten, kvartsavslag, rödbränd sand och brända ben vid provstick i vallen och i en härdgrop inne i hyddbottnen.
Nere vid Storvisttjärnen och i området mellan tjärnen och hyddbottnen har påträffats ytterligare boplatslämningar som hittats vid provstick i marken.

Boplatsvallar är grunder till större vinterhyddor, alltså en vinterboplats. Inför vintern gjordes en nedgrävning för golv och härd, det uppgrävda materialet lades i en vall utanför hyddan. Senare har golvet rensats flera gånger och golvet har höjts. Nedgrävningen höll värmen bra. Boplatserna ligger ofta nära strömmande vatten, vilket gjort öppet vatten mer tillgängligt under vintern.

Boplatsvallar av denna karaktär användes främst under neolitikum (stenålder) och till viss del under epineolitikum (bronsålder). Boplatsvallar är en lämning som i olika former, finns i större delen av det cirkumpolära området.

Hyddgrunderna ligger oftast på väldränerad mark, bestående av främst sand och grusmaterial. Man valde lägen som låg nära vatten och ofta i närheten av ett vattendrag.

Konstruktionen av hyddan som byggdes över den nedgräva golvytan bestod antagligen av en konisk stomme av flera stänger som förenats med någon form av rep upptill. Snedställda stolphål i väggsidorna har påträffats på ett par boplatsvallar. Antagligen har man främst använt sig av boplatsen under vintern, för att flytta ut till andra lokaler under det övriga året. Ett golvplan under jord är mer funktionellt under vinterhalvåret, då jordvärmen kan tillvaratas och ytor genom vilka värmen kan avgå, t.ex. väggar och tak, blir mindre. Även den stora mängd skärvsten som påträffats i vallarna kan indikera att det är under en kylig årstid som bostaden har använts. Uppvärmda stenar kan förutom att värma mat och vatten på också användas som värmereservoar i marken.

Liggande höna
Så kallas den stora stenbumlingen som vilar på 4-5 mindre stenar. I Mörttjärn finns åtminstone en ”liggande höna”. Man tror att det är människor som ställt upp stenarna på detta sätt, eftersom flera liknande fynd gjorts.

Vad stenstoderna betyder eller vad avsikten med dessa var, vet man inte.

liggande höna

 

Stenugnar
Längs en ås på norra sidan av Nördberget i Mörttjärn, finns tre ugnar av kallmurad sten.

Vad dessa har använts till och av vem är också okänt.

stenugn

 

Minnesstenar
På 1800- talet reste predikanten och riksdagsmannen F O Mörtsell minnesstenar vid två fastigheter i Mörttjärn.
På stenarna står inskriptioner om när husen är uppförda och hänvisningar till bibelord.

minnessten